logo
Kött

Märkning av kött även på restauranger

logo


Konsumentminister Per Bolund och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht skrev den 21 december en debattartikel i Expressen som sedan Regeringskansliet lade upp på sin webbsajt som handlar om att det är dags att märka upp kött även på restauranger precis som man idag redan gör i matbutiker. 

korIntresset för mat har ökat bland svenskarna under en lång tid, det produceras matlagningsprogram och kokböcker som aldrig tidigare. Besöker man Restauranger Stockholm på www.restaurangerstockholm.nu ser man att listan på nischade restauranger blivit allt längre och väldigt många specialiserar sig mot just kött. Debatten den senaste tiden handlar om vårt klimat och vilken miljöpåverkan vårt köttätande egentligen har. Att alla övergår till vegetarisk kost är knappast en hållbar lösning av flera anledningar, även om minskat köttätande vore att föredra, men att ställa krav på köttet är däremot mer realistiskt och något man kan fråga sig varför vi inte gjort tidigare. Sedan flera år måste livsmedelsbutikerna upplysa om var köttet kommer i från som de säljer i butikerna, det kravet har dock inte restauranger och den konsument som exempelvis vill undvika kött som fått för mycket antibiotika eller inte vill stå bakom att äta kött från djur som inte haft det bra har ingen möjlighet att göra det valet i dagsläget.

I debattartikeln föreslår Bolund och Bucht att det tas fram en frivillig modell för att upplysa matgästerna om vilket ursprungsland köttet på tallriken har, det vill säga att de behöver inte upplysa om det men det vore bra om det gjordes och om en restaurang inte väljer att skriva ut det, så kan konsumenten nästan förutsätta att det inte varit ett välmående djur. På så sätt hoppas de att konsumenterna kommer driva restauranger till att skriva ut ursprungslandet annars kommer de tappa kunder. Men skulle det inte få någon påverkan är de även beredda att gå längre och kanske göra upplysningen tvingande.

Märkningen är självklart en konsumentfråga men även en mer långsiktig klimatfråga, om ingen vill bidra till att äta sämre kött i framtiden så kommer jordbruket tvingas ändra sin djurhållning och i längden kommer det bli bättre för miljön om djuren har det bra och djurfabriker minskas.

Rätt kniv för köttet

logo

“Vassast i lådan är inte alltid dyrast”. Så låter rubriken i en artikel från Dagens Nyheter, vilket precis som det låter – handlar om knivar i köket. Och det kan tyckas vara något av en oviktig fråga, men icke alls. En riktigt bra kniv är av största vikt för att kunna få till riktigt bra köttbitar och det är någonting som alla kockar är fullt medvetna om runt om i världen. Trots det så är det väldigt få i de svenska hemmen som har bra koll på vilka knivar man ska ha, och självklart är det en tråkighet eftersom det påverkar matlagningen.  I artikeln så skriver man “vad skiljer sig egentligen en kockkniv för 2.500 kronor, och en för 150 kronor förutom design och varumärke?” vilket också självklart är någonting som är viktigt att ta in i beräkningen. För det finns en skillnad här, nämligen att det finns bra och dåliga knivar till köket, men det behöver inte betyda att dyrast är bäst. Så hur väljer man? Till att börja med bör man hitta en bra sida att köpa knivar på. Www.lykka.se är att rekommendera då det där finns ett stort utbud av bra och prisvärda knivar som fungerar till exempelvis kött.  Utöver det ska en tänka på hur och när den kommer att användas, till vad och vilka förutsättningar man har för att förvara kniven bra. Mycket är det som spelar in vad gäller knivar, om man verkligen vill vara noga. Sen kan man ju också bara läsa andras rekommendationer om vad som är bra och vad som är dåliga knivar, för att få mer tips.


Glöm inte att kniven också behöver slipas ibland

Äta känguru?

logo
Äta känguru?

Sverige har invaderats av australiensare. Det är i alla fall så det känns. När man är ute på stan hör man den engelska dialekten överallt, och man börjar ju undra vad det beror på. Varför vill dessa Australiensare vara i Sverige? Vad är det vi har som inte de har? Antagligen är svaren olika beroende på vem man frågar, och sanningen är ju att vi svenskar gärna reser till Australien också.

Middag med Australienskt tema

Just eftersom det har blivit någon typ av connection mellan länderna, har vi tagit fram det perfekta sättet att anordna en australiensisk temamiddag. Allting ska vara i ausie-anda, från mat till vin. Kanske kan lite Australisk mat med studs vara någonting? Någonting som är väldigt vanligt i Australien är kängurur, och de kan liknas med svenskarnas förhållande till rådjur. Främst för att det finns många av dem – och då behövs en viss avskjutning, men samtidigt är de lika söta som Bambi, och då är det många som avstår från att äta dem. Men i Australien är kängurur en stor plåga. I trådgårdarna i Canberra är de lika vanligt som i Stockholms förorter.

Kängurukött påminner också om rådjurskött, med skillnaden att det är grövre köttrådar och smakar lite mer äg. Men det är gott att serveras både marinerat och grillat, som köttbullar, gravat med madeiravin, enbär och timjan som förrätt. Det fungerar också ugnsstekt med kantarellsås. I Sverige är det självklart svårt att få tag på kängurukött, men det går – och här kommer ett fantastiskt recept att ha till temamiddagen:

Ugnsstekt känguru med potatiskaka, mangold och shitakesvamp

Du behöver:

  • 600 g kängurukött
  • Pinjenötter
  • Pumpakärnor
  • 2 potatisar
  • Ett ägg
  • 2 dl strimlad mangold
  • Honung
  • Shitakesvamp
  • 6 st körsbärstomater

Så här gör du: 

  • Pensla köttet i matolja och grilla. Salta, peppra och ställ in i ugnen på 175 grader. Tag ut efter 10-12 minuter.
  • Rosta nötter och pumpakärnor i en torr panna, salta.
  • Skala och riv potatisar och pumpa. Blanda med ägg, salt och peppar.
  • Forma 4 potatiskakor och stek i olivolja tills de blir gyllenbruna.
  • Fräs mangolden i olja, tillsätt honung, salt och peppar
  • Stek svampen i smör, salta och peppra. Vänt till sist ner tomaterna.

Lägg sedan upp en potatiskaka på varje tallrik med mangold och svampblandning på. Skär köttet i skivor och lägg runt. Strö pinjenötter och pumpakärnor samt gräslöksstrån över. För att få till en riktigt bra temamiddag bör du servera en australiensisk efterrätt. Kanske Pavlova marängtårta eller trifle med jordubbsgelé? Ett riktigt gott vin behövs ju såklart också till middagen. Shiraz från Australien är ett gott vin som passar till maten. Som en sista detalj är det alltid kul om man har lite australiensk musik i bakgrunden. John Butler, Warren Ellis, Lisa Gerrard och Rick Springfield är några australiensare musiker som kan fungera.

 

Kött – det medvetna valet

logo
Kött – det medvetna valet

San Franscisco har, åtminstone sedan hippie-eran, varit något av ett centrum för den amerikanska alternativrörelsen. Länge var de mest medvetna i denna stad, de som ville belasta jorden så lite som möjligt, veganer. Men nu har någonting hänt.  Köttbutiken Avedano’s anordnar kurser där man får lära sig att stycka en gris. De kan abra ta emot sex personer per kurstillfälle, och väntelistan är lång. De driver även en cateringverksamhet där de levererar en hel rostad spädgris, något som blivit mycket populärt.  Fester som bara är fester har blivit allt ovanligare, istället anordnar folk grisfester eller kokar en chili tillsammans.

Kött är bra för miljön

Det bästa sättet att ta tillvara jordens resurser i ett land som Sverige är att föda upp köttdjur. Att odla vall, alltså kvävefixerande baljväxter som klöver och lusern, som tjänar som föda åt boskapen, gör att jorden aldrig ligger bar. Därigenom minskar läckaget av närsalter som bidrar till övergödning. Flera olika vallväxter odlas dessutom samtidigt, vilket gör att den biologiska mångfalden ökar och behovet av bekämpningsmedel minskar. Om man låtar boskap beta vallen direkt gödslas den dessutom på naturlig väg, utan att man behöver använda konstgödsel. Genom växelbruk kan man sedan odla andra grödor, exempelvis vete, på åkern för att efter något år odla vall igen.

Kött är bra för människan

Djurhållning är en viktig del av den mänskliga kulturen, på alla platser och i alla kulturer. Ju sämre odlingsförhållandena var på en plats, desto större behov hade man av djur som proteinreserv för att klara sig över vintern. I södra Sverige går det att odla spannmål och vissa grönsaker, och i nästan hela landet kan man odla rotfrukter. Framför allt kan man dock odla vall, men det kan människors magar inte smälta, eftersom växtfibrerna är för grova. I djurens magar kan växtfibrerna däremot brytas ned, och de vegetabiliska proteinerna omvandlas till animaliskt protein, som vi människor kan tillgodogöra oss.

logo